Släktforskning som politik

I Chicago Tribune läste jag i söndags om en kvinna, vi kan kalla henne Donna, som sänt sitt DNA till ett släktforskarföretag för att veta från vilken del av världen hon ”egentligen” kom (ej på nätet). Hennes historia i USA var höljd i dunkel redan några decennier bakåt. Hennes gener ansågs härstamma från Kamerun. Hon lärde sig allt om Kamerun, planerade att resa dit och var lycklig över att ha fått ett förflutet, även om det var hundratals år gammalt. En vetenskapligt skolad genetiker vid ett av östkustens finare universitet förklarade då för Donna att DNA-testet var meningslöst. Chansen att just hon härstammade från just Kamerun var runt 50 procent oavsett DNA-testet och de grupper av människor som skeppades över Atlanten i slavhandeln var ofta flyttade och spridda. Genetik och territorium hörde helt enkelt inte ihop.

 

Själv är jag en glad amatör i släktforskningen. Mina förfäder kan i stort sett spåras i ett territorium i sydvästra Sverige. De har alla för- och efternamn. De flesta var torpare, diversearbetare och några kom så långt att de blev bönder. Min historia går att spåra, delvis tack vare en unik folkbokföring, men mest på grund av att mina förfäder var erkända som fria människor.

 

Illinois-senatorn Barack Obama kämpar på för att bli demokraternas presidentkandidat 2008. Han är frukten av en vit-svart förbindelse, men just nu ifrågasätts hans ”svarta” erfarenheter eftersom han inte är slavättling. Troligen var t o m hans vita förfäder slavägare. Hans svar enligt Chicago Tribune är att hans farfar var boy i en brittisk familj i Kenya och aldrig hade något annat än ett förnamn; ”sounds familiar?” som han sa till den i huvudsak svarta publiken i Selma, Alabama.

 

Kampen för sin egen historia ligger i hjärtat av det svarta amerikanska samhället. Vem vill ha en familjebakgrund som någon annans egendom, endast benämnd med ett tilltalsnamn – som en hund? Naturligtvis vill Donna veta vem hon var när hon var en människa med en familj, innan hon blev en slavättling. Naturligtvis blir Obamas familjebakgrund ett viktigt villkor för hans möjligheter att vara en president för alla amerikaner. I USA blir släktforskning politik.

2 reaktioner till “Släktforskning som politik”

  1. Den som inte har läst CLR James ”The Blacj Jacobins” (som är en leninistisk läsning av slavupproret på Haiti på 1790-talet som tog den franska revolutionen på allvar) förstår inte sin egen historia. Skulle jag säga, så fyrkantitg västgötsk sen alltid jag än är.

Kommentarer är stängda.