Landet utan väg
För den som lägger örat emot rälsen
Hörs bruset av de stora vattnen
Och skälvningar ger svar åt oron
När skogens sus blir till en eldstorm
I ljuset från en spegelbild av månen
Fördunklas ögats öppna andning
Mitt för vår blick har ändå blottlagts
En jordmån som vi aldrig skulle odla
Du skriker och din längtan blöder
Min starka hand ger lindring för en stund
Du lämnas kvar i nattens trygga famn
I gryningen så hör jag ropen
En stövel trampar sönder näten
De som gav örnen bärkraft upp mot solen
VÄNSTRA STRANDEN 
Rummet är fullt med braskande rubriker
Sokrates är död
Rummet är fullt av braskande rubriker
Sokrates är död
Är petig med ord 🙂
Petig med ord, det är jag med. 😉
MÄNNISKANS VÄRDE
Jag står utanför huset och röker mitt i natten
Snön ligger
Det är så kallt att det tickar i huvudet
En stjärna blinkar
Jag blinkar tillbaka
Liten känner jag mig inte
Det är inte orden
Det är du
Bilderna i dig
Tomma ord fylls i vid mottagandet