Moderskapets mytiska dimensioner

Läser i Signum Gunilla Maria Olssons recension av Elise Claessons bok ”Mamma at Home. Det Moderlösa Samhället”. Olsson skriver nyanserat att det måste finnas plats för många könsroller, men så kommer det: ”Men dit borde självfallet också höra en möjlighet att låta moderskapet slå ut i full blom”. Vad står det här egentligen? Vad innebär det att ”låta moderskapet slå ut i full blom”?

Det får mig att tänka på Per Bjurmans krönika i dagens AB som handlar om att Keith Richards också har barn. Bakgrunden är att amerikanska kolumnister ondgör sig över Britney Spears okontrollerade beteende – inkluderande flykt från behandlingshem, rakad skalle, tatueringar och en tillvaro utan trosor (inte i Tyrolen dock) – eftersom hon har barn. Jojo, skriver Bjurman, det har Keith Richards också. Ingen har hojtat om barnavårdsnämnden när han beskrivit sin hedonistiska tillvaro i heroinrus och med påtagligt många groupies i hotellsängarna. Men han kanske inte har lust att låta faderskapet ”slå ut i full blom”?

Ge oss ett föräldraskap. Uttolkat på många sätt, men alltid med barnens utveckling i centrum. Det räcker bra så, tack.