Jag besökte idag kungliga slottet i Stockholm, dessutom råkade det vara konselj så det var litet uppståndelse på inre borggården. Det är omöjligt att inte fundera på kungens, monarkins och statsskickets roll när man besöker slottet under den turbulens som Hovet just nu är utsatt för. Idag var den enda incidenten att en av mina kolleger två gånger lyckades stanna bilen i valvet (vilket är strängt förbjudet) och fick vaktens ”aldrig mer” i öronen när han skyndsamt hoppade in i bilen och körde ut bland turisterna som tittade på Högvakten…
Kungen har så länge jag kan minnas omgivits av illasinnade rykten, ja, jag säger illasinnade för jag menar att det är så. De saker som sagts om honom har alltid haft som syfte att förminska honom, göra honom löjlig, banal, ytlig, okunnig och socialt kantig. Han har beskrivits som okunnig, under min barndom raljerades med hans ordblindhet (idag behandlas familjens dyslektiker med respekt) och hans oförmåga att uttala sig naturligt i offentliga situationer har ansetts vara komisk. Precis som Cecilia Åse pekat på har diskussionen om monarkin konstant förts i termer av den rådande monarkens person. På 1960-talet fick monarkin vara kvar för ”gamle kungen” var ju en sådan fin människa. Och nu, ja nu skall kungen avgå eftersom han är motsatsen till en fin människa. Monarkin som institution skall fördömas eftersom kungen som person är motsatsen till en fin människa. I alla fall är det rimligen syftet med alla de rykten, hörsägner och påståenden som florerat och just nu närmast nått stormstyrka.
Men då har ju debatten stannat precis där den var på 1960-talet, frågan om monarki är en fråga om de kungliga personernas individuella egenskaper och framträdanden.
Trovärdigheten hos de personer som påstår sig veta olika saker anser jag vara mycket låg, flera av dem är dömda kriminella, en del vill pressa pengar ur omgivningen och ytterligare andra tycks egentligen bara ha som syfte att ifrågasätta människors moraliska intuitioner. Vi skall helt plötsligt frukta/beundra/imponeras av s k gangsterkungar och vi skall utsättas för en oombedd och självrättfärdig moralisk utvärdering av kända personer och kungligheter.
Vad är det kungen har gjort sig ”skyldig” till? Personer vars meriter som forskare, författare, moraldomare eller journalister åtminstone för mig är dunkla anser sig kunna avge trovärdiga moraliska omdömen om andras besök på porrklubbar eller fester i skumma lokaler. Jag förbehåller mig rätten att göra mina egna moraliska bedömningar, och det på grunder som är gemensamma, genomskinliga och offentligt redovisade.
Den som tror att monarkin skakar för att personen som innehar ämbetet svärtas ned har inte riktigt förstått monarkins essens. Likaså är den som tror sig förespråka monarkin på grundval av personliga egenskaper hos innehavaren fel ute. Monarkin har den ovanliga – och otidsenliga – egenskapen att faktiskt vara alldeles onåbar för de mediernas och kulturens vargar som är vana att få jaga och nedlägga varje byte man utsett.
Så, jag säger bara till kungen som Birger Jarl sa till Ola Magnell när dennes alter ego mötte Birger Jarl på väg till Beckomberga – Lycka till!
Läs också mycket intressanta bloggposter i ämnet av Ulf Bjereld, Mårten Schultz samt Anne Ramberg.
VÄNSTRA STRANDEN 
Fast varför ska vi låta en person som inte är kompetent för en post representera oss? Han kan inte hålla tal på ett förtroendeingivande sätt men han ska föra vår talan? Om vi hade valt vår statschef så hade vi valt en person som varit kompetent och inte nån som inte kan hantera median eller tala.
@Benjamin Juhlin: Kungen må staka sig när han håller tal men han vet hur man tilltalar så väl hög som låg, han är beläst, berest och faktiskt – ända tills Mille Markovich lindade TV4 och Aftonbladet kring sitt snuskiga lillfinger – en person med väldigt låg profil, utan skönjbara behov av att hävda sig själv och sin person. Han är uppvuxen och uppfostrad till sitt ämbete, och man må anse det odemokratiskt (och vissa tycker säkert det är grymt mot honom själv), men jag ser mycket hellre en sådan person som statschef än någon självförhärligande glidare à la Berlusconi, Putin eller Sarkozy.
Den som tror att det skulle bli billigare för staten om vi vore republik med president, den lurar bara sig själv.
Sluta snälla tro att republik kräver en president – Marie, kan inte du skriva en post om detta?
@Benjamin Juhlin. Folkets val är inte sällan något som senare visar sig felaktigt. Demokratins bräcklighet kan vi verkligen se i den pågående kungajakten, d v s folket är lättduperat/ -påverkat av tillfälliga händelser. Kungen var ”fantastisk” efter Tsunamitalet medan han nu är ”förskräcklig”.
Folket valde ”den kompetente” Berlusconi och den tyska demokratin valde Hitler och försåg honom med oinskränkt makt. I ett historiskt perspektiv finns det många exempel på att folkets val har varit katastrofalt.
För bättre kunskap kan du besöka http://www.krigsmyter.nu/km1hitlerbiografi.pdf
Förvånansvärt känslofyllt inlägg för att komma från en forskare.
Men:
Forna tiders kungar var framför allt makthavare, och värderades därefter. Deras ställning var möjlig före dagens demokratiska styrelseskick.
Vår nutida kung har ett helt annat och enda uppdrag; att representera landet och folket på ett korrekt, värdigt och sympatiskt sätt.
Det är utifrån detta hans och familjens insatser måste bedömas, med nödvändighet innebär det också bedömning utifrån personliga egenskaper.
För att monarkin ska fungera med nuvarande mandat krävs att kungafamiljen aktar noga på sin personliga framtoning och beteende. De har inget privatliv – då även detta räknas in när folket visar förtroende eller ej.
På visst sätt kan förhållandet liknas vid vad som gäller för statsministern och andra ledande politiker. De förlorar sin trovärdighet om de t ex går på porrklubb eller uppträder berusade inför tevekameran (jmf kungens beramade uttalande om vargjakten). En politiker skulle tvingas avgå omedelbart om han/hon gjorde sig skyldigt till detta.
Kungen är visserligen född till sitt uppdrag, men han är inte livegen. Han kan avgå och därmed befria sig från det levnadssätt (och förmåner) som är förknippade med ämbetet.
Även kronprinsessan kan avsäga sig sitt uppdrag. Vilket med all säkerhet skulle leda till en seriös diskussion om Sveriges statsskick.
Vi måste orka diskutera nyktert kring dessa viktiga frågor.
Tack för diskussion och kommentarer.
SLJ: Skall fundera på saken.
Lise: …och var på denna blogg står det att dessa inlägg skall vara känslolösa och mekaniska texter från en ”forskare”?
VS
Marie; Ingenstans. Men du är forskare i statsvetenskap. Även det ett offentligt uppdrag som väcker förväntningar.
Mekaniskt behöver inte ett sakligt inlägg vara. Det bevisar du vanligtvis i inläggen.
Lise: Det här är min blogg. Jag är en hel person, en människa som du. Dina förväntningar på mig får stå för dig.
Jag ber dig att fortsättningsvis tänka på instruktionerna för kommentarer: ”Om du vill kommentera det du läser så håll dig till ämnet. Var saklig, skriv kortfattat och försök inte framställa andra människor som mindre vetande. Texten skall heller inte innehålla påhopp på personer eller raljanta kommentarer.”
VS
@SLJ Jag är inte någon beläst statsvetare, det ska erkännas — så ursäkta om resonemanget haltar — jag svarade bara på Benjamin Juhlins kommentar där han nämnde ”om vi hade valt vår statschef” vilket fick mig att, kanske förhastat, associera till en president. Men det var egentligen bara en villkorssats från Juhlins håll, som inte i sig uteslöt några andra former av statsskick; den exemplifierade bara en jämförelse med vårt nuvarande dito.
Själv skriver jag ”republik med president”, vilket väl ändå får anses ge utrymme även för motställningen ”republik av andra slag”, men det var inte relevant att göra denna åtskillnad i mitt svar till Juhlin.
Det hade varit intressantare att få höra dina synpunkter på blogginlägget, än dina synpunkter på övriga kommentatorers kunskaper i statsvetenskap. =)
Tror du missförstår min kommentar. Jag ser ofta missuppfattningen att enda alternativet till en monark är en president. Jag reagerar alltid när någon säger eller skriver det. Dina kunskaper i statsvetenskap har jag inga synpunkter på.
Ber om ursäkt om jag överträtt reglerna.
Vårt samhälle är mer öppet än någonsin tidigare. Till stor del har vi massmedierna att tacka för det. Men man bör hålla i minnet att medierna i huvudsak består av vinstdrivande företag. Medieföretagen må ha olika verksamhetsidéer, men målet är alltid att ge vinst åt ägarna. Och vinst blir det när man säljer många tidningar eller får många tittare/lyssnare.
Den som sätter ihop en löpsedel är oftast inte dum eller illasinnad, tvärtom; hon har förfinad kunskap om hur man säljer tidningar.
Mot den bakgrunden är det meningslöst att kritisera ”journalistkåren”. Däremot kunde vi diskutera varför det fria ordet och nyhetsförmedlingen är satta under kapitalistiska regler. Men det är en annan debatt.
Dock, många gånger har det varit värdefullt att journalister granskat och rotat i sådant vi först inte velat se. (t ex Tomas Qvick och mutskandalerna i Göteborg)Själv vill jag vänta och se vart den nuvarande granskningen av kungahuset leder.
Vänstra stranden skriver;
”Den som tror att monarkin skakar för att personen som innehar ämbetet svärtas ned har inte riktigt förstått monarkins essens. Likaså är den som tror sig förespråka monarkin på grundval av personliga egenskaper hos innehavaren fel ute. Monarkin har den ovanliga – och otidsenliga – egenskapen att faktiskt vara alldeles onåbar för de mediernas och kulturens vargar som är vana att få jaga och nedlägga varje byte man utsett.”
Det är just den essensen som är så förlegad och icke demokratisk. Tanken /essensen bakom monarkin är att stå bortom tid och rum dvs vara för mer än andra. Och anledningen till att man är för mer än andra ligger i generna inte i vad man gör! Generna, som gör att monarkin står bortom tid och rum, kommer, i tanken, ifrån att kungen och hans familj är närmare Gud än oss andra.
Världen är en hierarki där Gud står överst sedan konung osv. Kungahus bygger på tanken på det ojämlika samhällets essens. Det finns inga demokratiska kungar – kung och demokrati är oförenliga! Därför ska kungahuset bort Inte pga kungens eventuell personliga egenskaper, utan pga att monarkin inte är demokratiskt.