En bref: Civil olydnad nödvändig i ett gott samhälle

Att nu se liberala debattörer jämföra civil olydnad med trakasserier av abortsökande kvinnor eller att smita från trängselskatten får mig att undra hur låg den intellektuella nivån i debatten egentligen är i vårt land. Hur vettig är ryggmärgsreflexen att foga sig under en statsmakt som om några år kräver att vi ska ange våra grannar för att de gömmer flyktingar eller att vi bevisar vår svenskhet för att få stanna här?

Så skrev jag i min tredje och sista sommarkrönika i tidningen Dagen den 8 augusti 2018 kring ämnet civil olydnad. Frågan om civil olydnad blev hett diskuterad för några veckor sedan då studenten Elin Ersson vägrade sätta sig ned på ett flygplan och därmed hindrade planet från att lyfta. Inte förrän en person som skulle utvisas från landet hade lämnat planet lämnade också hon planet. Det enskilda fallet har diskuterats tillräckligt, men påtagligt många skribenter och debattörer verkar inte förstå vad civil olydnad är – hennes agerande har diskuterats utifrån terrorperspektiv eller repressiva perspektiv som inte hör hemma i en politisk diskussion.

Det är lätt att bli provocerad av civil olydnad och det är ett av dess syften. Som filosofen Rawls hävdat så är det i en demokrati, alltså i ett samhälle som strävar efter rättvisa och jämlikhet, som civil olydnad är en framkomlig väg eftersom det är där sådant motstånd kan belysa orimliga lagar eller orättfärdiga praktiker. Så, bli gärna provocerad men använd den känslan till självreflektion och utmana dina egna positioner nästa gång det händer.

Utan civil olydnad stelnar samhället i betong. Och ett samhället utan olydnad, friktion och motstånd är faktiskt inte en demokrati alls. För där människor lever tillsammans uppstår alltid lite nyttig friktion – om ingen förbjuder den…

 

2 reaktioner på ”En bref: Civil olydnad nödvändig i ett gott samhälle

  1. Tack för reflektion! Jag använder begreppet lagfundamentalism om tron på total laglydnad för organisationer och människor. Är det ett rimligt begrepp tycker du? (Etymologiskt och hur fundamentalism används i andra analytiska sammanhang?)

  2. Jag har inte hört just det begreppet, lite blir det kanske en s k tårta-på-tårta-definition eftersom fundamentalism i sin ursprungliga mening syftar just på en idé om att vila på fundamenten (i det här fallet kanske just då lagarna/reglerna). I min värld lägger man in i en slags närmast magisk kraft i lagstiiftning istället för att se att det är människor som stiftar lagar och att det är s a s det bästa vi har åstadkommit tillsammans till dags dato. Och därmed måste också människan kunna utmana och ställa frågor kring lagstiftningen. Tack för att du läste och tog dig tid att kommentera! /VS

Kommentarer inaktiverade.