Yngre svenskar och de med en längre högskoleutbildning ger fortsatt ett jämförelsevis starkare stöd för ett mångkulturellt samhälle. Och skillnaderna i åsikt har ökat kraftigt de sista åren mellan generationer och mellan olika utbildningsnivåer.
Med början år 2016 har svenskarna generellt blivit avsevärt mer restriktivt inställda till att ta emot flyktingar, men också till visionen om ett mångkulturellt samhälle. Men det finns också stora grupper i det svenska samhället som påverkats mycket litet av den kraftiga opinionsförskjutningen. Jag skriver i en krönika i dagens Borås Tidning om den studie jag genomfört inom ramen för 2020 års SOM-undersökning. Hela rapporten ”Ingen anledning till oro (?)” publiceras den 23 juni i år.
De väljare som har ungefär samma inställning nu som för fem år sedan till att ta emot flyktingar och till ett mångkulturellt samhälle är i allmänhet yngre, under 50 år, och de har också för det mesta en längre högskole- eller universitetsutbildning. De som ändrat sig mest och blivit mer restriktiva är svenskar med kort utbildning. lite äldre och ofta över 65 år samt med sympatierna till höger. Men också personer med kortare utbildning, t ex enbart grundskola, med sympatier till vänster om mitten har ändrat uppfattning.
I studien visar jag att skillnaden mellan dem med kortare och längre utbildning har ökat dramatiskt under de senaste åren. Man kan förenklat säga att de med längre utbildningar i större utsträckning står kvar vid den ståndpunkt de hade 2015 medan de utan högskoleutbildning har ändrat sig mycket i restriktiv riktning. Om vi tittar på partisympati är det den grupp som sympatiserar med Kristdemokrater och Moderater som förändrats mest de sista fem åren. Men förändringen syns förstås bland alla partiers sympatisörer.
I frågor som rör migration tyder resultaten på att vi får en ökad splittring mellan äldre och yngre svenskar. På samma sätt tycks åsiktsskillnaden mellan personer med högskola i bagaget och de utan högskola öka i dessa frågor. Såväl politiker som medier har gett stort utrymme åt kritik mot svensk flykting- och migrationspolitik under senare år. De tre största partierna – S, M och SD – är alla påtagligt restriktiva i sin hållning till flyktingmottagning och visar stark skepsis mot ett mångkulturellt samhälle. Men ytterst få politiska och mediala röster artikulerar, samlar och kanaliserar de mindre restriktiva ståndpunkter som är representativa för en yngre och välutbildad generation. Oavsett vilken uppfattning man själv har i sakfrågan borde det förhållandet inge en viss oro för framtidens politiska utveckling.
VÄNSTRA STRANDEN 