Världskulturmuséet i Göteborg visar nu en utställning som heter ”En stulen värld”. I centrum står de s k Paracas-textilierna som är liksvepningar från omkring 700 f kr, hittade för ca 100 år sedan i Latinamerika. Textilierna är skänkta till Göteborg på 1930-talet av en enligt uppgift okänd givare. I TV och i andra sammanhang betonar muséets personal att textiliernas vistelse i Göteborg är en fråga om ”stöld” och att den rättmätige ägaren är ”Peru” eller ibland bara ”dom”.
Jag förstår inte på vilket sätt nationalstaten Peru – som bildades på 1820-talet – har äganderätt till gravfynd från ett indianskt samhälle som existerade för nästan 3000 år sedan.
Har inte muséets tjänstemän bedragits av den egendomsrätt som det industriella samhället skapat? Och vart tog ”världskulturen” vägen? Var det bara ett namn som skapades i den politiska korrekthetens namn?
Följdriktigt borde vi rensa alla våra muséer, skicka tillbaka alla föremål och konstverk till släktingarna till dem som utfört dem. Någon gemensam eller delad kultur, något kulturarv eller någon gemensam historia värd att förmedla finns ju inte. Allt är egendom. Och därmed är väl allt ägande utanför upphovsmännen också stöld.
Skall ”vi” inte gå till närmsta länsmuseum och kräva att de begraver våra förfäder? Gå till avdelningen för stenålder och järnålder och förfasas!
Jag tycker man borde gå vidare i enlighet med den här tankemodellen och stenhårt attackera Backateatern för uppsättningen ”Det sjunde blinget” som ju stjäl både det kristna arvet från Bergman och det kulturarv som utvecklats i ”problemförorter” i över 25 år nu och skapar en motbjudande mångkultursoppa av det hela. Vad som händer i samhället här och nu måste väl vara än mer prioriterat för politisk aktivism än det som hände på 30-talet?
Eller så kan vi sluta resonera i termer definierade av Sverigedemokraterna. Nationalstaten Peru är i sig en konsekvens av det brott som begicks mot inka-kulturen. Borde vi upplösa den i intet också?
🙂 Tack för förslagen!/VS