En gång i månaden skriver jag en ledarkrönika i Borås tidning och jag brukar lägga ut dem med länk även här. Den här våren har varit arbetstyngd och tyvärr har jag därför inte riktigt hunnit med att ge den möjligheten. Idag väljer jag därför att lägga ut länkarna till mina fyra senaste ledarkrönikor i Borås tidning nedan, med en mycket kort introduktion till var och en.
I februari skrev jag om den skamliga politik som innebär att Sverige vägrar ta hem den svenska barn och mödrar som befinner sig i syriska fångläger efter IS-kalifatets fall. Men hyllar också Borås som valt att gå mot strömmen och göra det som all mänsklig anständighet bjuder – ta hem barnen och rannsaka mödrarna avseende brottsmisstankar. Kan läsas här.
I mars skrev jag om att politiken också innehåller centrala delar av iscensättning och skådespel. Att politiska signaler också sänds och uppfattas även om de inte avser konkreta förslag, synpunkter eller reformer. Förutsättningarna kan förändras genom att politiken förkroppsligas också i det vi gör, eller inte gör. Kan läsas här.
I april uppmärksammade jag ett kommande kapitel i årets SOM-bok, baserad på den årliga SOM-undersökningen från Göteborgs universitet, där jag och Caroline Mellgren undersöker svenskarnas syn på brottsoffer. Ett intressant resultat var att vi jämfört med för femton år sedan inte alls i samma utsträckning anser att offer för våldsbrott varit oförsiktiga och därför råkat illa ut. Kan läsas här.
Och i maj månad diskuterade jag användbarheten av den s k GAL-TAN-skalan för analys av samhällsförändringar. Den kulturellt impregnerade GAL-TAN kontrasteras ofta med den mer materiellt uppbyggda vänster-höger-skalan för att förstå opinionsbildning och partiståndpunkter. Men från en del håll kommer kritik om att GAL-TAN egentligen är en moraluppfattning. Så är de inte menar jag. Kan läsas här.
VÄNSTRA STRANDEN 
Tack! Ett möjligt problem med vänster-höger skala och gal-tan är att de fokuserar på åsikter. Det kamouflerar väl gruppers olika praktiska engagemang, samt de faktiska lydnads- och samarbets-funktioner vi har i maktordningar och i motstånd?
Hej Per! Vänster-höger är för en statsvetare en skiljelinje vilket innebär att det inte räcker med åsiktsdimension (en normativ komponent). Därutöver skall det finnas en empiriskt iakttagbar motsättning i social mening (t ex social klass) och en mobilisering (t ex parti) i enlighet med den motsättningen. GAl-TAN är på väg, kanske redan framme, i en sådan situation och har därmed sannolikt lämnat tillvaron som enbart en åsiktsdimension.Bartolini och Mair har skrivit om detta redan 1990 ”Identity, Competition, and Electoral Availability: The Stabilisation of the European Electorates 1885–1985”, Cambridge, Cambridge University Press. Den har kommit i ny upplaga senare.