Etikett: alkohol

Göteborgsandan: Ut med män, alkohol och ”bättre rutiner” – In med kvinnor, personligt ansvar och fika

Under de senaste två veckorna har den s k Göteborgsandan återigen stått i fokus. Bakgrunden denna gång var Uppdrag gransknings program om hur Göteborgspolitiker deltagit i en fastighetsmässa i Cannes och i samband med mässan har det lämnats in felaktiga kvitton. Men också att representationen vid själva mässan var mycket vidlyftig, något som jag tycker kommit bakvattnet när fokus hamnat på enskilda personer som tvingats lämna sina uppdrag. Att Göteborgs kommun lägger 446 000 kronor för att vid två tillfällen bjuda in gäster till en alkoholbemängd tillställning kallad ”öppen bar” på ett hotell i Cannes tycker jag är ett betydligt större problem än att enskilda kvitton är felaktiga.

För två år sedan kommenterade jag de likaså alkoholindränkta julmiddagar som Liseberg anordnade, liksom ett antal andra alkoholnotor.

Men först ut av dem jag minns att rota runt i kommunala smutsbykar var journalisten Britt-Marie Citron i Motala. Hon visade redan 1995-1996 hur kommunfullmäktiges ordförande använt kommunens pengar delvis som sina egna. Även här spelade en ymnig alkoholkonsumtion en icke oväsentlig roll. Citron fick Stora Journalistpriset 1996 och skrev även en bok om saken. I Demokratiutredningen kom med en rapport med fokus på journalistik, kommunal etik och demokrati, SOU 1998:63 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik.

Flera debattörer har föreslagit bättre kontroll, ändrade regler, nya rutiner, värdegrundsarbete och en mängd andra system för att komma tillrätta med en uppenbart olämplig umgängeskultur inom Göteborgs kommunförvaltning. Jag tror inte på något av det där – jag tror på tre saker: 1. Det personliga ansvaret, 2. Gör all verksamhet helt alkoholfri samt 3. Under ett moratorium på tio år eller så tillsätts bara kvinnor som chefer. (Därutöver bör på sikt de flesta kommunala bolag bort och all verksamhet bedrivas i myndighetsform, men det är lite en annan sak.)

1. Var och en som går in i ett uppdrag har att svara mot sig själv i varje enskild handling. Alla kan göra ett misstag, t o m flera stycken. Men smitandet, slarvandet och förminskandet av det som hänt visar att personerna i fråga inte är mogna att ha ledningsuppdrag. Ibland leder misstag till att man får lämna uppdraget även om man egentligen inte gjort så stort/mycket fel, det är en del av kontraktet när man är ”chef”. Det är därför man ha extra bra betalt.

2. Alkohol och män är ingen bra kombo. Det finns traditioner och kulturer som är patriarkala och de inrymmer nästan alltid alkohol. Den manliga alkoholkulturen är så gott som alltid också impregnerad av sexism och intolerans, i varierande grad. Ta bort alkoholen och många män kommer inte att göra bort sig, inte tänja på gränserna och sannolikt heller inte att fatta dåliga beslut. Varför inte bjuda på gott svenskt kaffe utomlands? Hemma på fina téer med scones eller färskpressad jos och frukt?

3. Kvinnor är inte mer moraliska än män. Men med fler kvinnor minskar korruptionen.  Med mixade lag blir kulturen annorlunda, snacket blir annorlunda och sättet att umgås blir annorlunda. Kvinnor har sin bas i andra grupper och agerar strategiskt på ett annat sätt än män. Män och kvinnor skolas in i olika roller, har olika erfarenheter och agerar därför lite olika – särskilt tydligt upplever jag att detta är det för den generation som växte upp före 1980.

Så, nej till nya kuliga rutiner, system och till alkohol och ja till högre personlig moral, fruktstund och kvinnor.

 

Om go’a gubbar i Göteborg

Tre go’a gubbar är i Båstad och går på Golfkrogen. De lutar sig antagligen tillbaka, ler och känner sig rätt nöjda med tillvaron. De dricker två öl var och Gammeldansk till, en klassisk kombi som motsvarar gamla tiders grosshandlargroggar. Antagligen har de rätt trevligt och tycker livet är gott. Inte mycket att säga om. Varför säger jag något om det då?

Jo, de tre sitter i det kommunala bolaget Nöjesparken Lisebergs ledning och den trevliga stunden bokfördes som ”förtäring” och betalades av det kommunala bolagets kassa. Det är nog ingen slump att hälften av kostnaden för de årliga julmiddagarna i Lisebergs styrelse under det senaste decenniet har varit alkohol. Den 7 december i år kostade, enligt GP, bara alkoholen 720 kr per person! Häromveckan fick vi veta att det kommunala ungdomsarbetslöshetsprojektet UPPs chef sett till att alkoholen skrevs upp som ”förtäring” för att slippa betala den privat.

Den manligt indränkta alkoholkultur som tydligen regerar inom flera sektorer av Göteborgs kommunala liv gör mig upprörd – som medborgare, som mamma och kvinna och som forskare. Jag vill som medborgare kunna vara stolt över dem som anförtrotts att förvalta vår gemensamma egendom, som mamma och kvinna vet och ser jag hur oerhört mycket skada alkohol gör i familjer och för enskilda människor och som samhällsvetare vet jag att manlig alkoholkultur är skyldig till större brottslighet än vad vi förstår. Faktum är att jag också helt enkelt skäms över de vuxna män (och kvinnor?) som beter sig så tarvligt.

På P4 Göteborgs sajt och i dagens prassel-GP kan du läsa mer (s 6).

Uppdatering: Nu på nätet – detta kallas med sitt rätta namn för frosseri. Vill ni go’a gubbar ägna er åt det, väl bekomme. Men gör det inte som förvaltare av det gemensamma.

Vem i all sin da’r har behov av hemleverans av alkohol?

Carl B Hamilton tycker att vi alla skall kunna beställa spriten på nätet och få den levererad hem till dörren, som med morgontidningen på morgonen. Systembolaget själva säger att de har funderat på saken, men frågan är inte utredd ordentligt. Hamilton menar i sin text att konflikten mellan den av flera borgerliga politiker önskade gårdsförsäljning och monopolet för Systembolaget skulle gå att hantera genom att låta Systembolaget hantera en ”hemkörningsservice” i samarbete med gårdarna (som ju inte alls behöver vara gårdar utan lika gärna kan vara bryggerier i centrala sta’n).

I ett samhälle där allt fler tjänster utvecklas är Hamiltons idé ganska trendig. Men är det verkligen att öka tillgängligheten till alkohol som är Systembolagets uppgift? Och dess styrelse i vilken Hamilton också sitter? Systembolaget har ett oerhört stort utbud, har en service som få andra vinbutiker utomlands kan uppvisa och möjligheterna att beställa och få fram de varor man själv önskar är mycket stora. Som Systembolagets presstalesman så finns monopolet i Sverige inte för att maximera försäljningen. Skall man vara ärlig finns Systembolaget för att kontrollera bruket.

Vilket argument använder då Hamilton för att motivera sitt förslag? Jo, att öka legitimiteten bland allmänheten. Systembolaget har redan starkt stöd, ingenting tyder på att Systembolaget har tappat i förtroende. Ändå reser en massa människor utomlands för att köpa billigt öl, vin och sprit. De två sakerna hänger inte ihop. Sedan nämner Hamilton gårdsförsäljningen. Och det är väl snarast där EU-entusiasten och folkpartisten Hamilton visar sitt egentliga motiv. Det är för att kunna få igenom gårdsförsäljning i Sverige som Systembolaget skall införa ”drop-in-box”-service för oss alla.

Idén om gårdsförsäljning är nämligen inte förenlig med den restriktiva alkoholpolitik som är Sveriges motiv för att bibehålla Systembolaget. Och det vet Hamilton. Hans partikollega Barbro Westerholm har påpekat detta nogsamt. Och den gårdsförsäljning som flera talar sig varma för har en tveksam grund. Den s k gården kan lika gärna vara ett brygger i Stockholms innerstad, så glöm det där med bonderomantiken. Är det någon som lobbat duktigt tro?

Att öka tillgängligheten till alkohol för personer som har problem med drickandet utan att för den skull se ut som den traditionella A-lagaren, att riskera att leverera alkohol till hem där det förekommer misshandel, att utan vilja hamna i en situation där ungdomar har lättare att få tillgång till alkohol genom en förhållandevis anonym process via äldre ”langare” och att skapa en ny marknad – öppen för både mutor och påtryckningar – utan annat motiv än att Sveriges Bryggerier m fl får sin vilja igenom och ökar tillgängligheten till den drog som skapar mer sjukdom, misshandel, våld och skador i samhället än någon annan vore rätt korkat tycker jag. Jag har inget behov alls av hemleverans, vem är det som tycker att denna ”service” skulle vara av så oundgängligt intresse att vi gärna offrar några misshandelsfall och fettlevrar för den sakens skull? (Vid sidan av de ungdomar som redan har många nummer att ringa för tjänstvilliga vuxna som handlar i Tyskland och Danmark.)

För övrigt är förslaget ett typ-exempel på sub-optimering – vilket borde störa Hamilton som är ekonom.