Som den regelbundne läsaren av Vandrarens inlägg vet så är Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Missionskyrkan på väg att prata sig samman inför framtiden. Många förutser en möjlig kyrkogemenskap, även om det fortfarande finns en del problem att lösa. Dopfrågor, kyrkosyn, internationellt samarbete och Svenska Kyrkans roll tillhör de kniviga sakerna. Men ibland är verkligheten formbar, och språket formar defitinivt verkligheten. Vid ett möte med mina metodistiska vänner framfördes att namnet Kyrkounionen kanske skulle fungera som namn och ledstjärna för hur samarbetet skall utvecklas.
Några övriga samfund gick för en del år sedan samman i den s k Evangeliska Frikyrkan. Vän av ordning undrar förstås vad just EFK är fria från… Såvitt jag vet finns det i Sverige bara ”fria” kyrkor och samfund (de ”kyrkor” som består av fria församlingar föredrar detta samlingsnamn). Eftersom den kristna kyrkan är en, och strävar efter enhet, så tycker jag spontant att namnet Svenska Kyrkounionen faktiskt vore en bra benämning.
Namnet Svenska kyrkounionen pekar framåt mot många samarbeten, på olika nivåer, betonar rollen av kyrka (inte samfund) och pekar på att vi är en svensk organsisatorisk del av något globalt. Namn är verkligen mycket mer än bara en etikett, benämningar är makt och styr vårt beteende.
Så, Svenska Kyrkounionen, det blir väl bra?
VÄNSTRA STRANDEN 
Svenska Kyrkounionen låter bra. Mycket bättre än Bapodistissionskyrkan… 🙂
SK? Kanske bra. Som metodister är vi lite rädda för det ”nationalistiska prefixet”. Vi är MK i Sverige. Det avspeglar synen på den globala kyrkan, den är inte svensk, men gör nerslag i Sverige, men lånar sig inte till ”snävare nationalism”. Kanske är det finlir, men inte oviktigt i vår tid. Befrielsekyrkan är ett ambitiöst förslag jag hört.
Vi är inte där än, viktiga samtal pågår. Jag tycker att Vänstra Stranden för ett viktigt här.
Varför inte bara heta ”Kyrkan” med stort K? Kort och gott och alltid retar det någon… Annars är jag varm anhängare av namn av typen ”Evangeliska kyrkan”. Det retar i alla fall upp ett frisamfund…
Tack för synpunkter! Jag kan tänka mig Kyrkounionen i Sverige istället, nationellt suffix istället för prefix kan man säga. ”Kyrkan” kanske trots allt är ett abstrakt begrepp för den globala kristenheten som vi inte skall lägga beslag på alldeles själva…/V
Svenska Kyrkounionen – SK – Svenska Kyrkan. Hmmm. Dina argument om kyrka känns viktiga. Och om att orden, språket, påverkar. Så till den milda grad att man genom ord kan omforma bilden av sej själv också inför sig själv. Orden påverkar både hur en ny företeelse skapas och uppfattas.
Men som internationalist har jag svårt för att det första ordet är en rejäl nationalitetsbekräftelse. Behövs det?
undrar/Cecilia
Min tanke med nationalitetsangivelsen (antingen före eller efter) är att markera att vi är en svensk organisatorisk del av något globalt. Tanken är således inte exkluderande, tvärtom. Men processen har bara börjat så det är gott om tid att fundera./V