Seså, gå och rösta!

Häromdagen såg jag en ung pojke sparka på Anneli Hulthén. Ja, det var inte riktigt som det låter. Det var en pojke i tolvårs-åldern som på spårvagnshållplatsen sparkade på en valaffisch på vilken Anneli Hulthén säger att Göteborg gör vi bättre tillsammans.

Imorgon är det många som inte alls sparkar på vare sig Anneli Hulthén eller Jan Hallberg (huvudmotståndarna i Göteborg) utan istället visar dem sitt stöd i vallokalen. Men en hel del, runt en femtedal av alla väljare, kommer antagligen inte att rösta alls. Några av dem har praktiska eller motsvarande skäl som gör det svårt för dem att rösta, men de allra flesta låter helt enkelt bli.

Med jämna mellanrum uppkommer diskussionen huruvida en demokrati skall sträva efter så högt valdeltagande som möjligt eller om man skall låta de som känner sig kallade gå och rösta, punkt och slut. Min demokratiuppfattning är att så många som möjligt skall mobiliseras till vallokalerna, men att det också är en medborgerlig skyldighet att skaffa sig en ideologisk uppfattning som räcker för att göra ett val. Jag brukar också säga att det är bättre att rösta blankt än att inte rösta alls. En del menar att jag har fel eftersom blankröster inte längre räknas, men min uppfattning är fortfarande att det är moralisk plikt att rösta och därför hellre blankt än inte alls.  Den uppfattningen behöver man inte dela, men den är min. Många studier visar också att de som gör det till en vana att rösta också fortsätter att rösta. Kanske skaffar man sig en uppfattning som kan speglas i ett partival så småningom?

Jag kommer att gå och rösta imorgon på valdagen som jag har gjort vid varje riksdagsval sedan 1979. Och som barn följde jag alltid med mina föräldrar, finklädda som vi var efter att ha varit kyrkan, till vallokalen. Såvitt jag minns grillade pappa ofta chateaubriand eller något annat fint kött dagen till ära. (Sådan mat serverades bara på mycket speciella dagar.) Och sedan följde vi någon form av valvaka i radio eller TV.

Demokratins högtidsdag skall hållas i helgd. När jag växte upp var Spanien, Grekland och Portugal militärdiktaturer. Vi har mycket att vara rädda om i Sverige. Så gå och rösta!

6 reaktioner till “Seså, gå och rösta!”

  1. Om jag nu minns rätt, så berättades det på 60-talet om en gammal man på Alnön, som gick till vallokalen, finklädd och stödd på käpp. Från grinden fram till vallokalen sjöng han internationalen. Så hade han gjort varje val efter rösträttens införande.
    Oavsett om min minnesbild är felaktig, så tänker jag på farbrorn när jag går till vallokalen och det har jag gjort sen rösträtt jag fick.

  2. Åtminstone kan man tycka att den som inte ens röstar blankt borde ha förverkat sin moraliska rätt att klaga över politiken.

    Inget säger att man måste hålla med den man röstar på i allt. Trots allt är de valda bara våra anställda som bör göra som vi säger, som vilken piga som helst. Men jag tycker bestämt att den som inte ens blandar sig i vem som anställs kan hålla käften när det visar sig att den anställde var inkompetent eller ohederlig.

  4. att blanka röster inte räknas längre tycker jag är ett problem eftersom blankröstande liksom soffliggande kan vara väl genomtänkta handlingar. Alla finner inte alternativen attraktiva. Verkligheten i P3 har haft några avsnitt om soffliggare och deras motiv. Själv känner jag det väldigt olustigt att rösta på partier vars politik jag bara delvis finner värd att rösta på. Ta det onda med det goda, säger den danske demonregissören. Jo, men det är inte med glatt sinne jag gör det. Jag röstar, men jag identifierar mig inte med något av partierna och hyser inget större förtroende för något av dem. Men blankröster räknas som sagt inte.

  5. Håller helt med dig om att det är fel att blankröster anses ogiltiga. Tycker ändå det är bra att du trotsar detta faktum och röstar.

    Hörde idag ffg om Freuds råd: ”Om du inte vet vad du ska välja så singla slant. När slanten är i luften så vet du redan vilken sida du hoppas på…” Lite som med Salomo skulle jag säga.

    VS

Kommentarer är stängda.