Alltmera frustrerad och avundsjuk tillbringade jag idag nära två timmar på medievaruhuset FNAC (Rue de Rennes) botaniserandes bland samhällsvetenskaplig litteratur, jazzskivor och så kallad världsmusik. Mängden intressanta böcker skrivna av forskare inom statsvetenskap, sociologi och historia var överväldigande. I den franska samhällsdebatten återfinns en insikt om att samhällsvetenskapliga teorier faktiskt får samhälleliga effekter, för att citera en av författarna (Raymond Boudon). Den insikten leder franska samhällsvetare till engagemang och en argumentation i debatten på ett helt annat sätt än vad man finner hos de flesta svenska dito. Visst kan en del av bredden i debatten skyllas på att det franska språkområdet är så mycket större än det nordiska, men jag hävdar att alltför få svenska samhällsvetare är intresserade av att delta i en debatt om samhällsvetenskaplig forsknings politiska konsekvenser. Det är en brist. Både för samhället och för forskningen.
På skivavdelningen – som fortfarande är påfallande välsorterad – återfann jag skivor med västafrikansk jazz/världsmusik, kubansk indie samt, förstås, fin vintagejazz från 1954 (Bill Evans). Även detta saknas i Sverige. Kanske mer begripligt dock.
VÄNSTRA STRANDEN 
Kan franska läsvanor vad gäller dagstidningar också förklara förekomsten av specialiserade tidningsjournaler (i alla fall jämfört med svenska förhållanden)?
Njae, oklart. Det finns nog fler i absoluta tal som är intresserade av sådana tidningar./VS
Har detta samhällsvetenskapliga intresse gjort det franska samhället bättre?
Bättre än vad? I många avseenden är det franska samhället, givet sina förutsättningar, avsevärt bättre än det kunde varit. Och fransk filosofi har väl onekligen genom århundrandena haft en viss påverkan på omvärlden 🙂 /VS
Den tanke som slog mig var: Har det egentligen någon betydelse på samhällsutvecklingen vad vi debatterar på det abstrakta planet? Detta kunde man ju då diskutera utifrån det faktum att samhällsvetenskapen tydligen har ett större utrymme i Frankrike än i Sverige. Att jämföra med hur det kunde ha varit är väl inte så fruktbart, det blir ju bara en spekulation. Att fransk filosofi haft en stor inverkan på västerländskt tänkande förnekar jag verkligen inte, själv är jag dessutom direkt influerad av Montaigne och Gassendi.
Det är ju en bra fråga, och ja, jag tror att det har betydelse för samhällsutvecklingen att vi debatterar på det abstrakta planet. Effekten blir en bredare belysning, en granskning av argumentationen och svårare att gömma normativa argument bakom auktoritet eller logik. Bra för demokratin helt enkelt. Vad som inte finns i Frankrike är samma participatoriska tradition som i Sverige. Kombinationen av samhällsdebatt à la France och deltagande à la Suède vore fenomenal!/VS
Jag drar mig till minnes en debattartikel i DN för kanske ett år sedan där en statsvetare klagade på att media gärna vill använda statvetares forskning men alltför sällan redovisa sina källor.
Hursomhelst: fransk filosofi occh sociologi har verkligen haft ett stort inflytande på mig personligen. jag skulle vilja påstå att tänkare som bl.a Colége de France producerat (Foucault, Bourdieu, Derrida, Barthes, Baudrillard etc etc) var Frankrikes främsta exportvara under förra decenniet.
Bland samhällsvetare finns ju alla sorter, men rent allmänt är det på för få pennor som debatten förs (tycker jag)./VS
Jag undrar vilka eventuella svenska pennor du tänker på? Själv tycker att de samhällsvetare som verkar vara villigast att debattera i svensk media är Bo Rothstein, Bo Rothstein och Bo Rothstein
Precis – BR:s penna är visserligen skarp men jag tror att det vore bra med fler pennor av olika sorter./VS
Är det inte en fråga om förlagens ställning och inställning också? Jag menar, det handlar väl knappast uteslutande om vad som ska stå på DN Debatt. Småförlagen ger ju ut en del analyserande litteratur, men vad gör förlagsjättarna? En del av de obscena vinsterna från de allt mer vulgära storsäljande deckarna skulle ju kunna gå in i ambitionen att bredda den samhälleliga debatten.
Bara att hålla med – där tar de franska förlagen ett mycket större ansvar./VS
… och så kan man ju kanske lägga till den tämligen ensidiga röst som den mer välklädda pressen talar med. Det hade kanske varit bättre för debattklimatet i stort om det funnits en eller fler större morgontidningar med vänsterprägel. Det hade ju kanske möjliggjort eller till och med nödvändiggjort en mer slipad diskussion.