Minns ni Fredrik Reinfeldts kampanj tidigt under mandatperioden, när han skulle lyssna. Situationen blev komisk eftersom kampen om FRA-lagen utspelade sig ungefär samtidigt och det var inte riktigt den typ av avlyssning Reinfeldt syftade på. Det går lite knackigt i opinionen för Moderaterna just nu, och Reinfeldt svar (SvT Aktuellt 14/12)är att han skall ”lyssna” mer på människor som får problem när regeringen genomför ”tuffa” reformer. Jo, att tvinga ut alla sjukskrivna i arbetslöshet för att bli arbetssökande utan att få använda sin egen kompetens kan ju kallas ”tufft”. Tyvärr lär det nog inte hjälpa Reinfeldt om han lyssnar, problemet (eller hur man nu vill se det) är att den politik som regeringen vill genmföra har just de här konsekvenserna. Det betyder inte att Reinfeldt är en ond människa – alls icke. Men hans ideologiska grundhållning är att människor är utbytbara på arbetsmarknaden och om det inte finns efterfrågan på violinister med axelskador så får en medelålders musiker finna sig i att söka vilket jobb som helst. Poängen är att det är bättre för violonisten att jobba med vad som helst på heltid än att vara sjukskriven eller halvtidsarbetslös.
Men jag menar att detta är ett felaktigt tänkesätt om vi vill stimulera människor till arbete och utveckling. En musiker har fått en runt tio år lång universitetsutbildning (eller motsvarande) samt har i 50-års åldern tillgodogjort sig en enorm repertoirekännedom och utvecklat sin teknik. Violonisten är specialist, på att spela violin. Men naturligtvis kan hon/han också stå i affär, sortera papper eller köra taxi. Frågan är bara om det är samhällsekonomiskt klokt att hänvisa en sjuk violinist till en arbetsmarknad där man inte kan tillgodoräkna sig något av sin arbetslivserfarenhet utan skall konkurrera med andra specialister – sådana som stått i affär i 20 år, kört taxi eller har en kontorsutbildning? Systemet lär inte stimulera människor att sätta sig i skuld för långa utbildningar, staten får inte tillbaka de pengar och de resurser man satsat på personens utbildning och personen lär inte känna sig tillfreds, vilket kanske leder till arbetsrelaterade sjukdomar – igen.
Kort sagt, Fredrik Reinfeldt, det är nog inte lyssna du skall göra om du vill att fler människor skall gilla regeringens politik. Regeringen borde istället utveckla sin politik för att stimulera människor att behålla sina jobb, få rehabilitering som är kraftfull och inte drar ut på tiden som den gör nu och för att uppmuntra unga människor att genomföra avancerade utbildningar inom allt från kultur till nanoteknologi. Då kanske opinionssiffrorna också stiger. Du kan ju alltid pröva, Fredrik!
Läs också bra kommentar här.
Man kan ju undra vad för ”tjänster” som övergången till tjänste-ekonomin/-samhället ska bygga på. Jag tror att Fredrik och Maud har fel om de föreställer sig att vi alla gemensamt blir rikare av att vi med hjälp av skattesubventioner städar hemma hos varandra. Men jag kan ju ha fel. Jag har ju ingen magisterexamen från de fina universitet där Littorin köpt sin. Och jag kommer inte kunna plugga upp mina betyg på Komvux som Borg heller.
Ärligt talat, ni som röstade på dem: är ni stolta nu?
Om man får spekulera lite så var det nog så att regeringen räknade med att de sjukskrivna skulle vara en grupp vars röster man kunde bortse ifrån om man samtidigt ”mutade” de arbetande med skattesänkningar. Kanske gjorde man dock en felbedömning när det visade sig att det också finns arbetande människor som faktiskt bryr sig om hur de sjukskrivna har det… (Och vem vet, det kanske till och med finns människor som är villiga att betala lite mer i skatt om det kan hjälpa mindre lyckligt lottade!)
Hjalmar: Jag tycker att just den kritiken är så viktig för den berättar något om hur man ser på samhällets utveckling. Av de reformer som regeringen infört måste man rimligen dra slutsatsen att de uppfattar tillväxten som en kvantitet och inte som en kvalitet. Min far sa ibland att vi kan ju ”inte leva på att tvätta skjortor åt varann”. Och det är väl just det jag tror att regeringen tänker sig. Vi kanske kan leva på det, men på vilka villkor? Och hur ser samhället ut om 50-100 år?
J M Olsson: Mm, tror du har helt rätt. Borg och grabbarna är lite fartblinda av sina ekonomteorier som alla bygger på vinstmaximerande RC-människor utan förmåga att mecka med omgivningens strukturella förutsättningar.
VS