I Svenska Dagbladet idag kritiserar jag det traditionella sättet att tala om den medialiserade politiken. Min tes är att gränsen mellan medier och politik är så oklar att den är irrelevant för att utvärdera och förstå hur och vart vår demokrati är på väg. Vi står på tröskeln till en demokrati som ser helt annorlunda ut än den gjorde när rösträtten infördes. Men fortfarande tänker vi i termer av representation, deltagande och val på det traditionella sättet när vi talar om ”medialiserad politik”. Det synsättet hindrar oss från att utveckla och fördjupa demokratin för framtiden, menar jag.
Läs texten i Svenska Dagbladet här.
Uppdatering: Idag den 25 april även i papperstidningen.
Stringent som vanligt. Följer dig med stor behållning!
Johanna Graf
Har medier och politik någonsin varit två olika sfärer? Var inte tidningarna genompolitiska redan från början – Aftonbladet och den liberala oppositionen gick ju hand i hand och Hierta och Anders Danielsson arbetade nära ihop, till exempel. Och det första arbetarrörelsen gjorde när den konstituerats var att starta tidningar, där Palm, Axel Danielsson och Branting huserade.
Vad man kan hävda är att demokratiidealet blivit mer elitistiskt – det är fler som lever på politik idag än det var för hundra år sen, och precis som när prästerskapet professionaliserades för tusen år sen skyndar dom sig att bilda front mot amatörerna. Inte med kättarbål kanske, men med fördömanden för ”populism” om man inte är sofistikerad nog. Men inte har det med medier att göra.