Islamister, röstboskap och den allmänna rösträtten

Det var inte bara jag som reagerade negativ på Jimmie Åkessons uttalande i slutdebatten i SVT den 11 september om att muslimer för första gången skulle avgöra valet. Inget av regeringspartierna dock.

Samma sak när den moderate riksdagsmannen Fredrik Kärrholm beklagar att den moderatledda regeringen inte pausade arbetet med nya medborgarskap i samband med ny lagstiftning och hävdar att ett väljarstöd på 90-95 procent – som socialdemokratin och vänsterpartiet fått i vissa valdistrikt – kunde ha ”gjort Saddam Hussein avundsjuk”. Ingen i partiledningen reagerade och inte heller någon annan på regeringssidan.

Sverigedemokraten Kent Ekeroth har kallat vissa grupper av väljare för ”röstboskap från utlandet” i direktsändning i radio. Han syftade då inte på röstande utlandssvenskar utan på i Sverige boende invandrare som blivit svenska medborgare. Och partisekreterare i Sverigedemokraterna Mattias Bäckström Johansson anser att det är ett problem att partier kampanjer på andra språk än svenska. I dagens presskonferens talade Jimmie Åkesson om ”islamistiska röster” som mer eller mindre avgjort valet. Huruvida han syftar på de väljare som lämnat partiet Nyans och istället röstat på andra partier, eller om han syftar på alla muslimska väljare (som han gjorde i slutdebatten) är inte helt klart.

Helt klart är dock att ingen av regeringspartiernas företrädare på något sätt tycks ha reagerat på den anti-demokratiska retorik som just nu sprider sig bland såväl ledande moderater som sverigedemokrater.

Istället får vi en statsminister som visserligen avgår men inte hövligt säger tack och hej, utan istället ägnar sitt brev om entledigande åt lamentationer om hur svårt det blir för andra sidan att bilda regering. Därefter får han samma dag som valresultatet blivit klart stå i SVT Aktuellts studio och i ensamt majestät lägga ut texten om att han egentligen inte förlorat eftersom det inte finns någon klar regeringskonstellation som kan ta över.

Ingen vettig människa tror att det blir enkelt och ingen kan heller räkna ut Kristersson som tänkbar ny statsminister. Men istället för att med skarpa ord fördöma uttalande som i praktiken förringar vissa människors rösträtt och begära att tonen stäms ned får vi uppfostrande predikningar om den egna förträffligheten. Tidöregeringen som konstellation förlorade väljarmajoritetens förtroende. Det skiljde drygt 50 000 röster; ungefär så många som bor i själva Trollhättan. När den socialdemokratiskt ledda regeringen föll 2022 skiljde det drygt 46 000 röster. Så ingen sida borde vara för kaxig. vare sig då eller nu.

Jag hade väntat mig mer av Liberaler, Kristdemokrater och Moderater än att de stillatigande skulle acceptera de uttryck för väljarförakt och anti-demokratiska idéer som besvikna politiker i ledande positioner nu ägnar sig åt. Den tystnaden är ynklig.

Valresultatet är klart och det utföll denna gång till Tidö-regeringens nackdel. Förra gången förlorade den socialdemokratiska regeringen och då var den blivande Tidöregeringen förstås glada och uppspelta. Visa nu att ni är de vuxna i rummet och skyll inte på väljarna, på andra partier, på medierna, på opinionsmätningarna, på oppositionen, på demokratiambassadörer, på f-n och hans moster. Ta det som en man. Och kom ihåg att nästa gång kanske det är tvärtom, men då får ni jobba för det.