Trots att solen äntligen skiner idag, denna kalla och våta sommar, kan jag inte tänka på så mycket annat än vad som hände på Utöya och i Oslo idag för exakt ett år sedan. Med min familj befann jag mig långt ute på landet, men med god tillgång till internet, och det är ingen slump att det var på Twitter den första hinten kom om vad skulle komma. Jag kommer aldrig, så länge jag lever, att glömma den eftermiddagen. Vi följde med stigande fasa händelseutvecklingen och försökte bringa reda i fakta och fantasier genom insamlande, granskning och vidareförande av uppgifter från såväl de förtvivlade offren på Utöya (via Twitter) som internationella nyhetsbyråer. Först morgonen därpå stod dock vidden av katastrofen klar.
Massmordet på Utöya och bomben i Oslo den 22 juli 2011 var en politisk handling och som sådan kommer den att påverka mig under resten av mitt liv.
Jag skrev redan 26 juli i Dagen om dåden i Norge och påpekade då att även om Anders Behring Breivik ensam var ansvarig för att låta ondska använda honom som verktyg, så har vi alla ett ansvar för att hålla den politiska diskussionen ren från våldsromantik och hatretorik. Någonstans därute finns det människor som tar sådant tal till intäkt för att begå extrema våldshandlingar. Jag har inte ändrat uppfattning i detta avseende. Men jag noterar att det under året som gått har blivit en debatt om vilka politiska läger som är ansvariga för den islamofobiska och hatiska diskurs som Breiviks dödande fann sin näring ur. Den typen av diskussion leder bara runt i en cirkel. Varje dag kränks människor för sin hudfärg, sin religion, sitt kön, sin sexualitet eller sitt språk, varje dag tvingas människor dölja sin egenart för att inte dra på sig andras missaktning. Det händer hemma hos dig, hos mig och på platser vi aldrig besökt. Så har det ju alltid varit invänder någon, ja, men idag accepteras det i lägre utsträckning. Idag har vi lagar, opinion och politiskt ledarskap på vår sida. Och när våra uppfattningar raljant kallas ”politiskt korrekta” av dem som älskar att framställa sig som de sanna uttolkarna av folkets vilja så väljer jag att tolka det som en sanning. Ja, det är politiskt och samhälleligt korrekt att visa andra människor tolerans, respekt och hövlighet.
Var och en av oss har ett ansvar för att bemöta hatets retorik, främlingsfientlighetens kolportörer och toleransens dödgrävare. Ingen annan än Anders Behring Breivik bär ansvar för de handlingar han begått när han med berått mod berövat 77 människor livet. Men du och jag kan motverka att den typ av kategoriska, falska, fanatiska och inskränkta uppfattningar som låg till grund för hans handlande sprids. Eller så låter vi bli. Det finns ingen neutral position.
Låt mig få bli lite personlig och citera Stefan Sundströms text till ”Om jag kommer opp till Jesus”:
Jesus jag vet att du släpper in Varenda en till ditt krypin Men om det ska graderas på nåt sätt Vet jag en tant som ska ha förtursrätt För när andra gick med listor Mot att få flyktingar breve Advokaten o magistern dom skrev på dom med Ja alla utom hon var överens O till sist så klart förläggningen den bränns Om jag kommer opp till Jesus på nåt sätt Frågar han nog inte nåt om fel och rätt Har du älskat allt du pallar varje dag Blir hans fråga och vad svarar du och jag? Här tror du väl att visa den är klar Med en moral så uppenbar Och när tv gjorde reportage varenda Smygadolf han raka sin mustasch Utom han som gick med listan Han hängdes ut vid skampålen Ingen kändes vid han ingen ville va hans vän För så går det till häruti kalla nord Att man håller med den som för tillfället för ord Om jag kommer opp till Jesus... Jesus Jag är inte bättre jag Jag vill inte ha nåt bråk idag Men - här kommer min poäng Nu tyckte alla han va bäng Och när alla gick i kyrkan, ja det var ett kristligt plejs Så fick rassesnubben sitta för sej själv med skamset fejs Den enda som satte sej breve Var den där tanten Hon som vägra vara med Om jag kommer upp till Jesus...
VÄNSTRA STRANDEN 
Förlåt en fråga som bara indirekt har inläggets ämne att göra. Jag har en fundering som ingen hittills velat eller kunnat svara på.
Varför är både höger och vänster eniga om att vi ska ha en extremt stor invandring? Höger och vänster har ju helt olika idealsamhällen. Hur kan man då tro att båda ska nå sitt mål genom att föra samma invandringspolitik som motståndaren? Vem lurar vem? Samma invandring ska leda till olika samhällen? Det går ju inte.
Hej Marie,
Du skriver ”Men jag noterar att det under året som gått har blivit en debatt om vilka politiska läger som är ansvariga för den islamofobiska och hatiska diskurs som Breiviks dödande fann sin näring ur. Den typen av diskussion leder bara runt i en cirkel. ”
Jag skulle tvärtom vilja påstå att debatten kring dessa dåd lider stor brist på korrekt analys och att folk därför i princip kan avfärda dessa med att de var en galnings verk och sedan gå raka vägen och rösta på SD. En korrekt analys av den bakomliggande ideologin, fascismen, skulle istället utrusta människor med insikt och kunskap om vilken typ av ideologi som ligger bakom och kan leda till dåd som dessa. Därmed inte sagt att inte vänsterextremism också kan leda till stora förfärligheter. Både höger- och vänsterextremism är ju ideologier som spårat ur under ledning av psykopater vilka sett sin chans att komma till makten genom dessa och sedan genomfört sitt mörka verk.
Lars: Jag tror vi är lite ute efter samma sak: att diskussionen kommit att handla om vems fel det var och inte om den ideologi som inspirerar. Mitt strå till denna stack är att vi måste vaka på oss själva och vårt sätt att tala, debattera och skapa politik. Vi är gemensamt ansvariga för att våldsideologier inte får fäste, för att sätta stopp och säga ifrån. Där har vi alla en uppgift, precis som du också säger.
Sedan menar jag att Breivik är en ”galning” men helt medveten om vad han gjort. I min värld är han sjuk, men jag anser att han är tillräknelig. Hans sjuka är av en annan art.
VS