Hade idag förmånen att lyssna till SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping när hon presenterade SULF:s syn på forskningspropositionen.
Vi var ett litet gäng fackligt intresserade och forskningspolitiskt engagerade som först fick höra historikern Ylva Hasselberg berätta historien om hur och varför entreprenörs-idealet slagit rot i forskningen, men också om bristen på konsekvensanalys av detta ideals genombrott. Hasselberg påpekade att förklaringen till att entreprenören slagit igenom i forskningen hänger samman med att den finns en akademisk elit, företrädesvis från de hårda vetenskaperna, som själva uppfattar att de tjänar på ekonomismen eller som inser det strategiska värdet i att använda sig av dess incitament.
Därefter gjorde Git Claesson Pipping klart att den största satsningen någonsin på forskningen inte alls är så stor som regeringen säger. Den är ungefär hälften så stor. Och det kan ju vara vackert så. En halv miljard går till dolt industristöd (fordonsforskning…) och det hade varit klädsamt om regeringen hade kallat saker vid deras rätta namn. Claesson Pipping påpekade också att i forskningspropositionen väljer regeringen att peka ut vilka forskningsområden som skall ha pengar på en detaljnivå som ekonomiskt och administrativt ligger på en lägre nivå än forskningsrådens detaljstyrning. En sådan vetenskaplig kompetens är verkligen imponerande 🙂 från en forskningsminister med en 35 år gammal grundexamen från socialhögskolan och som hävdar att endast vetenskaplig kvalitet skall vara avgörande för tilldelningen av medlen!
Men, kanske mest upprörande är att när regeringen äntligen gör något bra, nämligen skickar med varje student 8000 kronor till kompetens- och forskningsanknytning för lärarna då undantas Södertörns Högskola. En enda högskola i hela landet anses inte behöva lärare med forskningsanknytning, Södertörns Högskola. Motivet är att högskolan ”har tillgång till” Östersjöstiftelsen, och propositionen betonar att detta är ”löntagarfondsmedel” som skall ge högskolan resurser för forskning om Östersjöregionen. Men, hallå, Södertörns Högskolas utbildning handlar om mångkultur, biokemi och genusvetenskap (för att nämna tre). Det verkar inte så litet ologiskt att högskolans lärare skall forskningsanknyta sig om något som de inte undervisar om! Och än mer upprörande är att två andra Högskolor som har ”tillgång till” löntagarfondsmedel (Chalmers Tekniska Högskola och Högskolan i Jönköping) inte undantas. Anledningen är att staten inte kan undanta dessa högskolor eftersom de i sina kontrakt har inskrivet att de inte får särbehandlas i relation till statliga universitet.
Men Södertörns Högskola kan regeringen diskriminera och därför gör man det. På vilket sätt lärare/forskare vid Södertörns Högskola skulle ”ha tillgång till” Östersjöstiftelsens pengar får man inte heller veta. Enligt min erfarenhet sker ett ansökningsförfarande – precis som till VR eller RJ – och även här gäller kvalitetsbedömningar. På T-banan får vi dock veta att Stockholms Universitet är ett ”riktigt” universitet, underförstått till skillnad mot Södertörns Högskola. Trist då förstås att detta ”riktiga” universitet har fallit i viss rankning och att förmågan att rekrytera bland alla grupper är sämre än Södertörns Högskolas.
Att Stockholms Universitet sägs vilja göra Södertörn till sin filial kan väl inte ha med saken att göra…
VÄNSTRA STRANDEN 
Jag tycker överlag att detaljstyrningen, med de specifika satsningarna som är så smala att det vore enklare att säga ”grupp ett får och grupp tre får”, är for sorglig när den kommer från en regering som lovat att minska detaljstyrningen och låta ”Råden” strya.
Fordonsforskningen orkar jag inte tänka på – för det är så pinsamt.
Själv hoppas jag på att vi har någon humaniora/shforsning om ett par år. Eller grundläggande naturvetenskap som inte är medicinskt inriktad, för att säga några områden som inte är ”medicin och teknik” där man kan ha innovationer som tjänar pengar.
Ja, det är tragiskt att en akademisk elit i kollaboration med politiker och statssekreterare vägrar förstå att världens problem inte kan lösas med fler sorters pumpar eller läkemedel – problemen kräver insikter om organisering, samhälle, kultur och människors beteende./VS
Det sorgliga är att jag är trångsynt att det huvudsakliga ämnet försvinner när jag ser att en riktig vetenskap som biokemi omnämns tillsammans med genusvetenskap.
Ricky: Om detta kan man ju ha olika åsikter – men faktum kvarstår, så länge det är biokemi eller genusvetenskap som är högskolans utbildningsuppdrag verkar det konstigt att en fond som skall satsa på Östersjöforskning förutsätts ge lärarna sin kompetensutveckling!/VS
Just nu när vi befinner oss i en finanskris. Då borde regeringen tänka om, det är bra att man vill satsa på medicin, men är det inte lika bra att man börjar satsa på samhällsvetenskaplig forskning också för att undvika en upprepning av finanskrisen? Är det inte bra att ha forskare inom sociologi? Nationalekonomi och företagsekonomi mm.
Östersjönfinansiering handlar om forskningsprojekt som riktas mot Östersjön, är det så svårt att fatta?
I den senaste universitet/högskole- rankningen, visar det sig att Södertörns högskola ligger mycket bättre än Jönköping högskolan och i princip är den bästa högskolan, efter de traditionella stora lärosäten, borde man inte tänka på det också? När man ändå vill dela ut resurser på basis av kvalité?